Antalet konkurser bland svenska småföretag har legat på höga nivåer under det senaste året, och 2024 visade sig bli ett av de tuffare åren för landets minsta verksamheter. Höga räntor, pressade marginaler och en svag inhemsk efterfrågan har satt spår i konkursstatistiken – och trenden fortsätter in i 2025.
Rekordmånga konkurser 2024
Under 2024 registrerades nära 9 000 företagskonkurser i Sverige, vilket var den högsta nivån på ungefär ett decennium. Det är en ökning med drygt 20 procent jämfört med 2023. Majoriteten av de drabbade företagen hade färre än tio anställda – alltså vad som klassificeras som mikroföretag. Branscher som handel, restaurang och bygg stod för en stor del av uppgången.
Statistik från UC och Kronofogdemyndigheten pekar på att det är kombinationen av ökade räntekostnader, stigande hyror och lägre konsumtion som urholkat kassaflödena hos många små aktörer. Många företag som klarade sig under pandemin med hjälp av statliga stöd har nu mött verkligheten utan det skyddsnätet.
Vilka branscher drabbas hårdast?
Restaurang- och besöksnäringen är fortfarande hårt ansatt. Höga livsmedelskostnader, dyrare personal och lägre gästebesök har pressat lönsamheten kraftigt. Byggbranschen har länge kämpat med ett kraftigt minskat bostadsbyggande – färre projekt betyder färre uppdrag för underleverantörer och hantverkare.
Detaljhandeln mår inte heller bra. E-handeln fortsätter att ta marknadsandelar från fysiska butiker, och konsumenterna prioriterar annorlunda när hushållsekonomin är pressad. Många småbutiker som etablerades under 2010-talets optimistiska konjunktur har svårt att bära sina kostnader i ett tuffare klimat.
Tjänstesektorn håller emot bättre
Det finns dock branscher som klarat sig relativt bra. Tjänsteföretag inom IT, konsulting och tekniska tjänster visar generellt lägre konkurstal. Det beror delvis på att de har lägre fasta kostnader och lättare att anpassa kapaciteten efter efterfrågan. Även företag inom vård och omsorg har en stabil efterfrågebas som skyddar dem från de värsta svängningarna.
Hur ser det ut i år?
Under de första månaderna av 2025 har konkurstakten dämpats något jämfört med toppnivåerna under hösten 2024. Riksbanken har sänkt styrräntan vid flera tillfällen, vilket ger viss lättnad för företag med rörliga lån och kreditfaciliteter. Samtidigt är det för tidigt att ropa faran över.
Ekonomer bedömer att vi fortfarande befinner oss i en utslagsperiod, där företag som brottats med likviditetsproblem under lång tid nu saknar möjlighet att refinansiera eller skjuta problemen framför sig. Det innebär att konkurserna under 2025 inte nödvändigtvis speglar nulägets konjunktur utan snarare effekterna av de senaste två till tre åren.
Vad kan småföretag göra?
För småföretagare som märker att ekonomin börjar svikta finns det konkreta åtgärder att ta till innan det är för sent. Tidig kontakt med banken och eventuella kreditgivare är viktigt – det är svårare att förhandla om man väntar tills kassaflödet redan är negativt.
Rekonstruktion är ett alternativ som alltför få använder sig av. En företagsrekonstruktion ger möjlighet att omförhandla skulder och avtal under ordnade former, och kan i vissa fall rädda ett livsdugligt företag från konkurs. Tyvärr ser många det som ett misslyckande och väntar för länge.
Rådgivning från Almi eller liknande aktörer kan också hjälpa företagare att se sina alternativ i tid. Ibland handlar det om att skapa en tydlig bild av ekonomin och ta bort den osäkerhet som annars lamslår beslutfattandet.
Utsikterna framåt
Om räntesänkningarna fortsätter och hushållens köpkraft återhämtar sig under 2025 kan vi förvänta oss att konkurstakten gradvis normaliseras mot historiska nivåer. Men det kräver att konjunkturen verkligen vänder – inte bara för storföretag utan även för de konsumenter vars efterfrågan utgör livsnerven för landets hundratusentals småföretagare.
Tills dess är det en kärv tid för många, och statistiken de kommande kvartalen kommer att ge en tydligare bild av om det värsta är bakom oss.
