Det senaste året har präglats av höga räntor, stramare investeringsklimат och ett globalt VC-landskap som krympt kraftigt. Ändå lyckas allt fler svenska startups attrahera riskkapital – och i vissa segment ser vi till och med ett uppsving. Vad beror det på, och vilka branscher leder vägen?
Svenska startups håller ställningarna
Sverige har länge haft ett starkt rykte som startup-nation, drivet av framgångar som Spotify, Klarna och King. Det rykte lever kvar – och det spelar roll när investerare väljer var de placerar sina pengar. Enligt data från Dealroom och Swedish Startup Space hämtade svenska startups in drygt 2,4 miljarder euro under 2023, vilket visserligen är en nedgång från toppåret 2021, men ändå placerar Sverige bland de ledande länderna i Europa per capita.
Det som är anmärkningsvärt är inte summan i sig, utan att antalet affärer faktiskt ökat under det senaste halvåret. Fler bolag stänger rundor, om än ofta i lägre värderingar och med hårdare villkor än under pandemiåren.
Cleantech och AI drar till sig mest kapital
Två sektorer sticker ut tydligt: klimatteknik och artificiell intelligens. Cleantech-bolag som H2 Green Steel och Northvolt har visat att det går att resa enorma kapitalbelopp även i ett svårt klimat, och deras framgångar har lagt grunden för ett bredare investeringsintresse i hållbarhetsdrivna startups.
AI-segmentet är det andra stora temat. Sedan ChatGPT exploderade in i det allmänna medvetandet har intresset för svenska AI-bolag ökat markant. Startups som bygger vertikala AI-lösningar – det vill säga AI anpassad för specifika branscher som juridik, sjukvård eller logistik – är särskilt attraktiva för investerare just nu.
Tidiga faser gynnas av osäkerheten
En intressant trend är att seed-investeringar och pre-seed-rundor klarat sig förhållandevis väl, medan det är de stora tillväxtfaserna – Serie B och uppåt – som drabbats hårdast av marknadsavmattningen. Det beror delvis på att tidiga investeringar kräver mindre kapital och att värderingsfrågorna är enklare att lösa när bolaget inte har någon tydlig marknadspris att jämföra med.
För grundare innebär det att det faktiskt kan vara ett bra tillfälle att starta bolag, även om exit-möjligheterna på kort sikt ser tuffare ut.
Hårda krav från investerarna
Det är dock viktigt att inte måla upp en alltför ljus bild. Investerarna är mer kräsna idag. Bolag som under 2020–2021 kunde resa kapital på löften om framtida tillväxt möter nu helt andra krav. Lönsamhet, eller åtminstone en tydlig väg dit, har blivit ett basvillkor. Burn rate granskas noga och fonderna vill se att kapitalet räcker långt.
Många VC-fonder i Sverige har också blivit selektivare i sina portföljer. I stället för att sprida investeringar brett satsar man mer på färre bolag med starkare conviction. Det gynnar de starkaste bolagen men gör det svårare för alla andra.
Det svenska ekosystemet är mer moget än förut
En strukturell förklaring till att Sverige klarar sig relativt väl är att ekosystemet nu är betydligt mer moget än för tio år sedan. Det finns fler erfarna grundare, fler affärsänglar med operationell erfarenhet och ett helt annat utbud av stödstrukturer – från Vinnova till privata acceleratorer som SUP46 och Sting.
Det finns också mer inhemsk kapacitet. Svenska VC-fonder som Northzone, Creandum och EQT Ventures har vuxit sig starka och kan göra investeringar utan att vara beroende av utländskt kapital i samma utsträckning som tidigare.
Vad händer härnäst?
Marknaden är fortfarande volatil och mycket beror på hur ränteutvecklingen ser ut framöver. Om centralbankerna sänker räntorna under 2025 finns det goda skäl att tro att riskaptiten ökar igen – och att de bolag som överlevt den tuffa perioden kan ta del av ett kraftigt kapitalinflöde.
För den som bygger startup i dag handlar det om att fokusera på det grundläggande: starka enhetsekonomier, reell kundnytta och ett team som kan navigera osäkerhet. De bolagen kommer att ha goda förutsättningar – oavsett hur marknaden svänger.
