Svenska exportföretag befinner sig i ett av de svåraste lägen på länge. Handelshinder, geopolitiska spänningar och en svag global efterfrågan pressar marginalerna – och branschföreträdare beskriver nuläget som mer oförutsägbart än under både pandemin och finanskrisen.
Tullar och handelskonflikter skapar orolig marknad
Den amerikanska handelspolitiken under president Donald Trump har satt exportindustrin i ett svårt läge. USA:s återinförda och utvidgade tullar drabbar svenska exportvaror inom fordon, stål, maskiner och elektronik. Exportföretagen har länge kunnat räkna med relativt förutsägbara spelregler, men den snabba förändringen av tullnivåer och osäkerheten kring framtida handelsavtal gör det näst intill omöjligt att planera långsiktigt.
Teknikföretagen i Sverige, en av landets viktigaste exportbranscher, rapporterar om försenade investeringsbeslut och avvaktande kunder. Osäkerheten smittar av sig i hela leverantörskedjan – från råvaruproducenter till slutleverantörer.
Exportcheferna talar klarspråk
Flera ledande exportföretag har under de senaste månaderna kommunicerat tydligt till sina aktieägare och till branschen om den exceptionella osäkerhet de möter. Chefer inom fordonsindustrin, verkstadsindustrin och läkemedelsexport beskriver en situation där orderböckerna kortsiktig ser ut att hålla, men där den längre sikten är ovanligt grumlig.
Teknikföretagens vd:ar lyfter tre faktorer som samverkar negativt: de direkta effekterna av tullar på priserna, valutarörelser som påverkar konkurrenskraften, och en politisk klimat där handelsregler kan ändras med kort varsel. Det är kombinationen av dessa tre faktorer som gör läget unikt.
Sverige särskilt utsatt som liten öppen ekonomi
Sverige exporterar varor och tjänster motsvarande ungefär hälften av BNP. Det gör landet ovanligt beroende av stabila internationella handelsregler jämfört med större ekonomier. Exportmarknaderna för Sverige domineras av EU, USA och Asien – precis de regioner där geopolitiska spänningar nu är som störst.
Fordonsindustrin är ett tydligt exempel. Volvo Cars och Volvo Trucks är stora arbetsgivare med djupa rötter i Sverige, men exporterar majoriteten av sin produktion. Osäkerheten kring elektrifieringsstöd i USA och tullar på europeiska fordon påverkar direkt investeringsplaner och produktion i Sverige.
Industrin kräver politisk handling
Branschorganisationen Teknikföretagen och Exportrådet (Business Sweden) har uppmanat den svenska regeringen att intensifiera arbetet inom EU för gemensamma motåtgärder och att säkra handelsavtal med fler marknader. EU och USA för just nu samtal om ett handelsavtal som potentiellt kan lindra tullsituationen, men förhandlingarna är komplicerade och ett avtal är ännu inte i sikte.
Från exportindustrins håll höjs röster för att Sverige och EU bör diversifiera sina handelspartners och minska beroendet av enskilda marknader. Handelsavtalet med Mercosur, länge försenat, ses som ett steg i rätt riktning, liksom ett utökat samarbete med Indien och Sydostasien.
Vad händer härnäst?
Riksbanken och konjunkturinstitutet följer läget noga. En försvagad exportsektor riskerar att dra ned BNP-tillväxten och öka arbetslösheten, särskilt i de delar av Sverige där industrin dominerar sysselsättningen – Västra Götaland, Dalarna och delar av Norrland.
Många företag har börjat planera för fler scenarier än tidigare. Investeringar i ny kapacitet skjuts upp i avvaktan på klarare spelregler. Det är en rationell reaktion från enskilda företag, men samlat riskerar det att bromsa omställningen till mer hållbar produktion och ny teknik.
Det råder bred enighet om en sak: osäkerheten kan inte fortsätta på den här nivån utan att lämna spår i den svenska ekonomin. Exportindustrin behöver inte bara stabilare handelspolitik – den behöver det snart.
